Betongarbeten i Herrängen – kan den gamla plattan bära något nytt
När något nytt ska byggas där det redan finns en betongplatta uppstår en frestande tanke: att använda den som den är och spara både rivning och gjutning.
Ibland är det rätt. En platta i gott skick, med tillräcklig tjocklek, på ett bärigt underlag och på rätt nivå kan mycket väl bära ett uterum, ett förråd eller en ny beläggning.
Ofta är det fel, och det som avgör syns inte uppifrån. Tjockleken är okänd, armeringen är okänd, underbyggnaden är okänd, och plattan kan ha en historia av sättningar som ser obetydlig ut men som betyder att den rört sig.
Det som gör bedömningen möjlig är ett fåtal undersökningar: att mäta tjockleken, att titta på sprickmönstret, att kontrollera nivåerna och att titta på plattans kanter där mycket avslöjas.
Begär kostnadsfri offert →Detta ingår
- Bedömning av plattans skick, ålder och sprickbild
- Mätning av tjocklek
- Kontroll av nivåer och eventuell sättning
- Bedömning av kanterna och underbyggnaden
- Besked om vad plattan tål
- Förslag på förstärkning där det räcker
- Ärligt besked när plattan bör rivas
Så går det till
Skicket
Vi tittar på sprickorna. Mönstret säger om plattan rört sig eller bara krympt.
Tjockleken
Ett borrhål i en kant ger svaret. Utan det är allt en gissning.
Nivåerna
Vi mäter av plattan. En sättning på en centimeter syns inte men betyder mycket.
Kanten
Vid kanten syns underbyggnaden. Det är där man ser om plattan står på något.
Beslutet
Vi säger vad plattan tål, och när svaret är att den ska rivas säger vi det.
Betongarbeten Herrängen i hela Älvsjö
Plattans kant är det ställe där man ser mest, och den är gratis att undersöka. Genom att gräva fram en halvmeter längs en kant blir tre saker synliga samtidigt: plattans verkliga tjocklek, vad som ligger under den, och om det finns en isolering eller ett dränerande skikt. En platta som visar sig vara sju centimeter tjock och ligga direkt på lera är en helt annan sak än en som är tolv centimeter på ett packat bärlager, och skillnaden går inte att ana ovanifrån. Vi börjar därför alltid där. Det andra är sprickmönstret som diagnos. Fina, oregelbundna sprickor är krympsprickor från gjutningen och säger ingenting om bärigheten. Raka sprickor som går tvärs över plattan, sprickor med nivåskillnad mellan sidorna, eller sprickor som följer en linje mellan två punkter betyder däremot att plattan rört sig, och en platta som rört sig kommer att fortsätta göra det under det nya som byggs på den. Det tredje är nivåkontrollen. En avvägning över plattan tar tio minuter och visar om den satt sig, och en sättning på en centimeter över några meter — som är helt osynlig för ögat — är tillräckligt för att en ny konstruktion ovanpå ska bli skev.